MÖLLERS JURIDIK

Mervärdesskatt

Inget momsavdrag för arbete hänförligt till bostaden

by

Kammarrätten har meddelat en dom där det fastställs att inget momsavdrag för arbete hänförligt till bostaden godtas.

Normalt sett så är arbeten som är hänförliga till sin bostad inte sådana arbeten som medför ett avdrag för moms. För att kunna erhålla avdrag för momskostnader hänförliga till arbeten som utförs i anslutning till en bostad så måste det aktuella arbetet vara avskilt från bostaden. Exempelvis kan ett avdrag för moms medges om en företagare bygger en separat kontorsbyggnad på dennes bostadsfastighet. Det som är viktigt är att det aktuella arbetet är avskilt från bostaden.

Kammarrätten meddelade nyligen en dom där en person hade byggt ett garage innehållande en verkstad. Personen påstod att lokalen skulle användas i dennes näringsverksamhet. Detta är ett krav för att kunna erhålla momsavdrag för arbete hänförligt till bostaden.

Kammarrättens bedömning

Förvaltningsrätten ansåg att Skatteverket ”på goda grunder” ifrågasatt den klagandens uppgifter om att han – i form av ett nybyggt garage som även skulle fungera som verkstad – bedriver ekonomisk verksamhet som berättigar till avdrag för ingående skatt. Det noterades hos domstolen att den klagande inte har kommit in med någon utredning som påvisar samband mellan uppförandet av garaget och transaktioner. Transaktioner som kan kopplas till den påstådda verksamheten. Inte heller har han presenterat något underlag som indikerar att den uppgivna verksamheten kan komma att resultera i utgående transaktioner. Skatteverket hade därför fog för sitt beslut att neka avdrag. Därför inställer kammarrätten i underinstansernas bedömning och avslår mannens överklagande.

Krav för att erhålla momsavdrag för arbete hänförligt till bostaden

Det som är viktigt att notera utifrån den hänvisade domen är att det ligger på den skattskyldige att bevisa att ett arbete är hänförligt till dennes näringsverksamhet. Samt att denna näringsverksamhet kan generera skatteintäkter.

Ovanstående frågeställning kan ofta förekomma inom exempelvis näringsverksamheter som bedrivs i hemmet. En person uppför en lokal i sin bostads källare för att bedriva massageverksamhet. Förutom att lokalen måste vara avskild från bostaden så måste näringsidkaren påvisa att arbetet med att uppföra lokalen är förenat med skatteintäkter.

Kontakta oss på Möllers Juridik

Har ni hamnat i en situation liknande den ovan är ni välkomna att kontakta oss på Möllers Juridik. Hos oss kan ni erhålla råd och eventuellt ett ombud gentemot Skatteverket.

Anstånd avdrag ingående mervärdesskatt

by

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade nyligen en dom gällande möjligheten att få anstånd med betalning av tvistig skatt. I en dom från HFD som meddelades den 10 januari 2022 prövades om det var möjligt att erhålla anstånd avseende återbetalning av ingående mervärdesskatt.

HFD:s mål nummer 3809–3811-21.

Ett bolag gjorde avdrag för flera redovisningsperioder gällande ingående mervärdesskatt. Samtidigt redovisades inte någon utgående mervärdesskatt och tillgodoräknades därmed det överskjutande beloppet.

Skatteverket nekade bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt. Därefter återkrävde Skatteverket den skatt som hade tillgodoräknats bolaget.

Skatteverket avslog därefter bolagets ansökan om anstånd med betalningen av skatten. Skälet till detta var att anstånd endast kan beviljas om det finns skatt att betala för den aktuella redovisningsperioden, vilket är fallet om utgående mervärdesskatt överstiger ingående mervärdesskatt.

Förvaltningsrätten avslog bolagets överklagande. Kammarrätten menade emellertid, till skillnad från underinstanserna, att överskjutande ingående mervärdesskatt som ska betalas tillbaka till Skatteverket med anledning av ett tvistigt beslut är att likställa med skatt att betala. Anstånd skulle därmed kunna beviljas om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och återförvisade ärendet till Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar, i likhet med kammarrätten följande. Att det belopp som Skatteverket krävt tillbaka utgör skatt i lagens mening. Därmed har bolaget rätt till anstånd med betalningen om övriga förutsättningar för anstånd är uppfyllda.

Den omständigheten att det inte finns någon mervärdesskatt att betala för de redovisningsperioder som den ingående mervärdesskatten avser saknar, enligt HFD, betydelse. HFD avslog därmed Skatteverkets överklagande.

Ovan beskriven situation är ganska vanligt förekommande vid uppstart av verksamheter. Det händer ofta att nystartade bolag har större utgifter än inkomster, vilket innebär att ingående moms överstiger utgående moms.

Exempel

Ett exempel kan vara ett nystartat bolag, som påbörjar omfattande renoveringar i en restauranglokal. Renoveringsarbetet innebär stora utgifter och möjligheten att göra avdrag för ingående moms. Samtidigt så har verksamheten i bolaget inte börjat generera intäkter vilket innebär att staten inte får någon utgående moms. Skatteverket påbörjar en utredning avseende ingående momsen. Utredningen leder till att Skatteverket fattar beslut om att bolaget ska återbetala tidigare avdragen ingående moms. Bolaget överklagar Skatteverkets beslut och begär samtidigt anstånd.

Här har Skatteverket i det hänvisade målet anfört att anstånd enbart kan medges om det finns skatt att betala för den aktuella redovisningsperioden. Så är inte fallet när ingående momsen överstiger eventuell utgående moms.

HFD har i likhet med kammarrätten angett att överskjutande ingående moms att betala tillbaka är att likställa med skatt och ansett att anstånd inte kan nekas på sådant sätt som Skatteverket anfört.

Kontakt

KontaktVid frågor om möjligheten att erhålla anstånd vid överklagande eller begäran om omprövning är ni välkomna att kontakta oss på Möllers Juridik.

Flyttbara moduler är inte att anse som stadigvarande bostad

by

Flyttbara moduler är inte stadigvarande bostad vid momsprövning

Ett bolag har fått rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärven av flyttbara bostadsmoduler, enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Avdragsförbudet för ingående mervärdesskatt som hänför sig till stadigvarande bostad har inte ansetts tillämpligt.

Målet gäller ett bolag som hade gjort avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärv av flyttbara moduler som hyrdes ut för bostadsändamål. Modulerna var 26 kvm och utrustade med kök och toalett. De var avsedda att användas under begränsad tid och kunde enkelt och snabbt flyttas för att hyras ut upprepade gånger.

Frågan i målet var om bolaget hade rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som hänförde sig till de aktuella modulerna.Modulerna ansågs inte utgöra fastighet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Som lös egendom var uthyrningen av dem skattepliktig. Inköpen av modulerna utgjorde därför förvärv i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Enligt HFD var modulernas konstruktion av så tillfällig karaktär att de inte kunde likställas med bostäder i det allmänna bostadsbeståndet och kunde inte heller anses vara avsedd för ett permanent boende. Förvärven av modulerna ansåg därför inte sådan stadigvarande bostad som utesluter avdragsrätt.

Flyttbara moduler är inte stadigvarande bostad vid momsprövning

I HFDs domskäl anfördes följande som var avgörande för utgången i målet.

De aktuella modulerna är konstruerade för att lätt kunna monteras ned och flyttas.
De är avsedda att kunna hyras ut upprepade gånger och användas av olika kunder
och på olika platser. Modulerna kan därför inte anses utgöra fastighet enligt mervärdesskattelagen.

HFD hänvisade till en dom från regeringsrätten där domstolen hade gjort en annorlunda prövning avseende likartade moduler. I den hänvisade domen hade det dock kunnat konstateras att modulerna tog cirka två till tre veckor att montera. Modulerna stod på plintar. Vidare krävdes det maskinell hjälp för att montera modulerna.

Just lättheten med att kunna montera ned och flytta modulerna har haft en avgörande betydelse i utgången i det aktuella målet.

Kontakt

I det fall ni har frågor kring vad som kan bedömas som stadigvarande bostad eller inte är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik.

Proportionalitetsprincipen vid skatteuttag och skattetillägg

by

EU-domstolen meddelade nyligen en dom gällande en begäran om förhandsbesked från förvaltnings- och arbetsdomstolen i Ungern.

Vid ett köp där omvänd mervärdesskatt var aktuell har köparen betalat säljaren mervärdesskatt av misstag. Säljaren har därefter betalat in rätt skatt till skattemyndigheten. Därefter har frågor uppstått om det är tillåtet för skattemyndigheten att neka köparen rätt till avdrag för ingående skatt. Frågan om skattemyndigheten skulle kunna påföra köparen skattetillägg var också aktuell.
EU-domstolen anger att det ska anses tillåtet att i detta fall neka köparen avdrag för den skatt han felaktigt betalade till säljaren. Detta till trots att säljaren sedan betalat korrekt skatt för transaktionen. Att detta är tillåtet innebär dock att i de situationer där den skattskyldige inte kan få återbetalning av den felaktigt betalda skatten från säljaren ska den skattskyldige istället kunna rikta detta krav direkt till skattemyndigheten.

Domstolen bedömer denna situation så att det strider mot proportionalitetsprincipen att påföra den skattskyldige skattetillägg. Skattemyndigheten har inte förlorat några skatteintäkter och inget i förfarandet tyder på försök till skatteundandragande.

Avslutande synpunkter

Det kan ifrågasättas varför EU-domstolen nekade köparen avdrag för den felaktiga mervärdesskatten och uppmanade köparen att kräva tillbaka den felaktiga mervärdesskatten från skattemyndigheten.

Frivillig skattskyldighet – räcker med uthyrning av fastighet

by

Kammarrätten meddelade nyligen en dom där kriterierna för frivillig skattskyldighet diskuterades.

Det mest intressanta som går att utläsa ur domen är att det egentligen inte behöver bedrivas verksamhet i en fastighet, det är tillräckligt med att fastigheten hyrs ut. Däremot medges inte skattskyldighet vid uthyrning av stadigvarande boende. Vad som innefattar stadigvarande boende kommer jag att återkomma till i senare artiklar.

Regleringen avseende frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastighet återfinns i 3 kap. § 3 (1994:200) mervärdesskattelagen, ML.

Skatteverket argumenterade för att någon frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastighet för bolaget inte skulle medges, orsaken till detta var att det systerbolag som skulle bedriva verksamhet i fastigheten hade inte påbörjat denna verksamhet. Anledningen till att någon verksamhet inte hade påbörjats var att i fastigheten pågick omfattande renoveringsarbeten.

Kammarrätten angav i domskälen att det inte krävs att systerbolaget har påbörjat någon egentlig verksamhet i fastigheten utan avgörande är syftet till uthyrningen.

Att tänka på i liknande ärenden är att i det här målet fanns det ett avtal mellan fastighetsägaren och systerbolaget om att systerbolaget skulle bedriva verksamhet i lokalen vid tillfället då ansökan om frivillig skattskyldighet lämnades till Skatteverket.

Att som fastighetsägare enbart ansöka om frivillig skattskyldighet utan att hänvisa till ett hyresavtal med en hyresgäst som ska bedriva mervärdesskattepliktig verksamhet kommer inte att ha framgång. Det är viktigt att fastighetsägaren kan visa vilken avsikt som finns med uthyrningen av fastigheten.

I detta mål ägde bolaget byggnaden men denna stod på ett bostadsarrende och både förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde bedömningen att karaktären av byggnaden utgjorde stadigvarande bostad.

I rättspraxis är det vanligt att byggnadens karaktär har en avgörande betydelse vare sig byggnaden anses vara stadigvarande bostad, andra omständighet såsom byggnadens användning och anpassning.

Syftet med att ansöka om frivillig skattskyldighet i detta mål från bolagets sida är troligtvis att kunna göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som hänförs till ombyggnation och reparation av byggnaden.

Befinner ni er i en liknande situation eller har ni frågor om frivillig skattskyldighet är ni välkomna att höra av er till Möllers Juridik.

Gemensamma ytor kan omfattas av mervärdesskatt och avdragsrätt

by

I en dom från högsta förvaltningsdomstolen som meddelades i juni 2016 fastslog domstolen att ett visst utrymme i en byggnad, som skulle innefatta ett gruppboende för personer med speciella behov, kan omfattas frivillig skattskyldighet och avdragsrätt. I ansökan om frivillig skattskyldighet framförde bolaget att ytorna som ansökan gällde var kök, allrum, entréer, tvättstuga, förrådsrum, soprum, personalrum och TV-rum. De utrymmen som personer skulle bo i omfattades inte av ansökan utan det var enbart ovanstående omtalade utrymmen.

Skatteverket ansåg att ytorna gällande köket, T-rummet, allrummet och entréerna inte omfattades av avdragsrätten dvs. Skatteverket avslog ansökan gällande dessa rum. Som motivering framförde Skatteverket att dessa ytor skulle användes både av personal och de boende. I och med detta ansåg Skatteverket att dessa ytor skulle omfattas av begreppet stadigvarande bostad.

I Sverige omfattas inte stadigvarande bostad av avdragsrätten, dvs. dessa ytor ses som privata ytor och det går inte enligt mervärdesskattelagen att göra avdrag för privata kostnader. Detta avdragsförbud fanns redan vid Sveriges inträde till EU och fick behållas. Dock har Skatteverket utvidgat detta avdragsförbud till ytor som omfattas av ekonomisk verksamhet. Detta är något jag kommer att redogöra för mer vid ett senare tillfälle.

När högsta förvaltningsdomstolen meddelade dom angav det i domskälen att s.k. biutrymmen inte omfattades av frivillig skattskyldighet och avdragsrätt, detta konstaterande baserad högsta förvaltningsdomstolen på att dessa ytor inte går att hyra ut separat. De ytor som högsta förvaltningsdomstolen omtalade var enbart entréytorna. De övriga ytorna som omfattades av ansökan om frivillig skattskyldighet ansåg högsta förvaltningsdomstolen var möjliga att hyra ut och därmed omfattades dessa av avdragsrätten. Högsta förvaltningsdomstolen sa också att de övriga ytorna omfattas av avdragsrätten trots att de disponeras av flera olika verksamheter samtidigt.  

De boendes egna lägenheter skulle inrymma alla faciliteter som är normala i en lägenhet. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde också den generella liknelsen som domstolarna brukar göra vad gäller innebörden av stadigvarande bostad, dvs jämför lägenheterna med bostäder på den allmänna bostadsmarknaden.

Skatteverket har efter att domen meddelats framfört att genom domen från högsta förvaltningsdomstolen uppkommer en möjlighet för fastighetsägare att inkludera gemensamma utrymmen i den frivilliga skattskyldigheten och detta innebär att fastighetsägaren kan påföra mervärdesskatt på en större del av hyran än vad Skatteverket anser vara rimligt. Förutom detta kan fastighetsägaren göra avdrag för uppförandet av de gemensamma uthyrningsbara ytorna, detsamma gäller driftkostnader som kan knytas till dessa ytor.

Vid frågor huruvida ytor kan medföra avdragsrätt vid exempelvis uppförande av byggnad är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik, via telefon eller e-post för vidare diskussion.

En digital lösning från Everday