MÖLLERS JURIDIK

Inkomstbeskattning

Beskattning av aktiebolag och placering av bevisbördan

by

Kammarrätten meddelade nyligen en dom gällande hur ett aktiebolag skulle beskattas avseende ett bidrag som tillföll en anknytande förening, samtidigt förtydligade kammarrätten bevisbördans placering.

Svenska handbollsförbundet erhöll från det internationella handbollsförbundet ett bidrag för att arrangera handbolls-VM 2011 i Sverige. Vid påbörjandet av arbetet så fattades en överenskommelse mellan Svenska handbollsförbundet och Svenska handbollslandslaget AB. I överenskommelsen bestämdes att bolaget skulle arrangera världsmästerskapet. Själva överenskommelsen var muntlig och det fanns därför inga skriftliga avtal mellan parterna. Skatteverket hävdade när de fattade beskattningsbeslut gällande bolaget att det var bolaget som var den egentliga mottagaren av bidraget från internationella handbollsförbundet. Skatteverket använde sig i det här fallet av genomsyn och ansåg att bidraget skulle tas upp hos bolaget.

Kammarrättens bedömning

De skäl som gjorde att kammarrätten bedömde att bidraget inte skulle beskattas hos bolaget, var trots att världsmästerskapet utfördes i bolagets namn och dennes egna räkning ansåg kammarrätten att det inte framkommit något i målen som ger stöd för Skatteverkets uppfattning, det vill säga att innehållet i det muntliga avtalet mellan svenska handbollsförbundet och bolaget inte ger stöd för att bolaget ska ses som arrangör av världsmästerskapet i förhållande till internationella handbollsförbundet. Kammarrätten gör bedömningen att det som avtalats i det muntliga avtalet inte avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter.

Kammarrätten beaktade i domen även det som framkom av internationella handbollsförbundets stadgar. I stadgarna står det att internationella handbollsförbundet endast får sluta avtal med länders medlemsförbund. Förutom detta konstaterade kammarrätten att bidraget hade betalats ut till svenska handbollsförbundet, som även intäktfördes hos förbundet.

Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att Skatteverket inte gjort det sannolikt att det var bolaget som skulle beskattas för bidraget som lämnades till svenska handbollsförbundet.

I kammarrättens dom framkom det som är det allra mest grundläggande inom beskattningsrätten och Skatteverkets bevisbörda. Skatteverket har bevisbördan för att påföra en skattskyldig inkomster medan den skattskyldige har bevisbördan för yrkade avdrag. Kammarrätten lyckades inte med att påvisa tillräckligt mycket underlag för att beskatta bolaget.

Kontakta oss

Har ni frågor kring Skatteverkets beslut och dess riktighet så är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik för inledningsvis skatterådgivning.

Självrättelse

by

Möllers Juridik har genomfört mängder av självrättelser och har stor erfarenhet av hur förfarandet är vid självrättelse. De flesta som överväger att upprätta en självrättelse och lämna över denna till Skatteverket har inkomster utomlands. För att självrättelse ska vara aktuellt är det viktigt att notera att det är inkomster som uppstår utomlands som utgör skäl för en självrättelse. Det vill säga om du bara har ett bankkonto utomlands med en summa pengar som inte ger några ytterligare inkomster så behöver ingen självrättelse ske. Dock är det ofta inkomsterna som finns på bankkontot kommer från tidigare inkomster och därmed bör en självrättelse genomföras. Att enbart ha ett bankkonto utomlands ger ofta intäktsräntor som ofta ska beskattas i Sverige om du är bosatt eller har din hemvist i Sverige.

I de fall en person undgår att redovisa dennes inkomster utomlands när denne är bosatt eller har sin hemvist i Sverige riskerar denne att påföras skattetillägg på inkomsten, förutom risken att påföras skattetillägg kan personen bli åtalsanmäld för skattebrott alternativt grovt skattebrott.

Normalt behöver inte en självrättelse omfatta inkomster som personen erhållit från utlandet längre än sex år tillbaka i tiden. Det innebär att under 2018 så kan självrättelsen omfatta inkomster från 2012 och senare. Om en person däremot har haft inkomster utomlands där den undandragna skatten utgör mer än 10 prisbasbelopp vid det aktuella året så måste inkomsten redovisas upp till tio år tillbaka. Exempelvis har en person en inkomst från utlandet under 2010 som skulle innebära en skatt i Sverige som överstiger 422 000 så måste även denna inkomst redovisas. Vid så hög undandragen skatt kan en utredning från Skatteverket innebära att personen riskerar att åtalas för grovt skattebrott, vilket kan ge mellan sex månaders fängelse upp till sex års fängelse.

Möjligheten till att göra en självrättelse försvinner i samma ögonblick som Skatteverket påbörjar en utredning avseende eventuella inkomster från utlandet.

En självrättelse behöver inte alltid innebära att det tillkommer skatt. Om en person har kapitalförluster från utlandet brukar det normalt vara möjligt att göra avdrag för den förlusten i Sverige.

Kontakt vid självrättelse

Funderar du på att göra en självrättelse kontakta Möllers Juridik för att erhålla inledningsvis kostnadsfri rådgivning.

Ackumulerad inkomst

by

Har du exempelvis erhållit ett avgångsvederlag och vill att Skatteverket ska beräkna skatten utifrån ackumulerad inkomst är det du som skattskyldig som måste yrka i din inkomstdeklaration att detta avgångsvederlag ska beräknas enligt reglerna om ackumulerad inkomst.

Det finns flera inkomster där ackumulerad inkomst kan vara aktuell. Pensionsutbetalningar som sker i efterhand, utbetalningar från vinstandelsstiftelser, avgångsvederlag som tidigare omnämnts, men även utdelningar på aktier eller vinster från fåmansföretag om det beskattas i inkomstslaget tjänst.

Den ackumulerade inkomsten kan hänföras både bakåt i tiden men även framåt. En pensionsutbetalning kan vanligtvis avse viss tid framåt.

Vanligast tillfällena då ackumulerad inkomst ska beräknas är om en person har fått ett avgångsvederlag. I avtalet framgår oftast de uppgifter som Skatteverket behöver för att göra beräkningen avseende ackumulerad inkomst. Skatteverket behöver veta vilka år som avgångsvederlaget gäller Exempelvis avser avgångsvederlaget åren 2012 till 2018. Sedan behöver Skatteverket veta hur stort avgångsvederlaget är. När Skatteverket har dessa uppgifter fördelas avgångsvederlaget på sex år (2012-2018).

Hur mycket statlig inkomstskatt som du ska betala beror på hur din beskattningsbara inkomst sett ut tidigare, under de aktuella åren. Om den ackumulerade inkomsten tillsammans med din beskattningsbara inkomst inte överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt så blir det ingen ytterligare skatt på den ackumulerade inkomsten. Skulle inte reglerna om ackumulerad inkomst användas och avgångsvederlaget enbart beräknas på det år som utbetalnings görs är risken stor att den statliga inkomstskatten blir avsevärt högre.

För att använd reglerna om ackumulerad inkomst

Krävs det bland annat att den utbetalning som skett avser minst två år. Att utbetalningen överstiger 50 000 kr. Att utbetalningen kommer ifrån inkomstslagen tjänst eller näringsverksamhet.

Det går inte att beräkna ackumulerad inkomst på mer än 10 år och i de fall då Skatteverket eller du inte kan redogöra för hur många år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till räknas inkomsten på de senaste tre åren.

Omprövning

Har du missat möjligheten att begäran ackumulerad inkomst finns det möjlighet att begära omprövning av din beskattning. Detta kan göras upp till sex år efter inkomståret.

Kontakt

Om du önskar hjälp med att begära ackumulerad inkomst är du välkommen att kontakta mig på Möllers Juridik för inledningsvis kostnadsfri rådgivning.

Skönsbeskattning och dess innebörd

by

Vid de fall då Skatteverket granskar inkomstdeklarationer händer det ofta att en inkomstdeklaration där ingen inkomst av tjänst har redovisats stannar i Skatteverkets system. Detta brukar vanligtvis innebära att Skatteverket påbörjar en utredning där det görs olika bedömningar av den skattskyldiges inkomster. I de fall då Skatteverket anser att klagande inte har kunnat visa inkomster som denne har kunnat leva på upprättar Skatteverket ett förslag till beslut där Skatteverket skönsmässigt uppskattar en inkomst av tjänst. Skälen till detta är för att Skatteverket misstänker att den skattskyldige har levt på oredovisade inkomster. När Skatteverket gör denna bedömning tittar Skatteverket även på anhöriga. Det finns flera sätt där det finns möjlighet att undgå skönsbeskattning.

Kammarrätten i Stockholm har i en nyligen avkunnad dom angett att en skönsbeskattning kan sättas ned på grund av att den skattskyldige har kunnat leva på återbetalning av privata lån.

Kammarrätten sade följande i domskälen

Kammarrätten anser att den skönsmässigt uppskattade inkomsten ska minskas med en summa som utgjort lån från den skattskyldiges syster och som regelbundet betalats till honom. Förutom detta hade den skattskyldige argumenterat för att den beslutade skönsbeskattningen skulle undanröjas därför att den skattskyldige hade kunnat leva på ett väldigt sparsamt sätt och det gick därför inte att hänvisa till förbehållsbeloppet som gällde det aktuella beskattningsåret. Kammarrätten ansåg inte att det som den skattskyldige framförde avseende dennes förmåga att leva väldigt sparsamt inverkade på kammarrättens bedömning.

I ärenden gällande skönsbeskattning är det ofta det påförs ett skattetillägg på grund av att Skatteverket anser att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift genom att denne inte har redovisat sina inkomster.

Det finns möjligheter för att undgå påfört skattetillägg, kontakta gärna Möllers Juridik för inledningsvis kostnadsfri skatterådgivning.

 

Kapitalvinst vid tvångsförsäljning av bostadsrätt

by

Kammarrätten meddelade nyligen en dom avseende en privatpersons, AT, beskattning. Kronofogdemyndigheten hade under 2013 sålt ATs bostadsrätt som en tvångsförsäljning. Vid försäljningen uppkom en vinst på drygt 75 000 kr. AT undvek att redovisa försäljningen i kommande års deklaration. AT ansåg att det var en tvångsförsäljning som skett och AT hade inte tagit del av kapitalvinsten.

AT uppgav i sitt överklagande till kammarrätten att det hela var ett missförstånd. AT angav att hon inte skulle beskattas för en vinst hon aldrig erhållit.

Skatteverket och även domstolarna gjorde bedömningen att även om AT inte tagit del av vinsten vid försäljningen så är det AT som ägde lägenheten och som ska redovisa försäljningen i sin inkomstdeklaration.

I domskälen från förvaltningsrätten, som kammarrätten hänvisar till, framgår följande.

I förarbetena till inkomstskattelagen framgår att även tvångsförsäljningar ska beskattas. I tidigare lagstiftning fanns särskilda regler gällande just tvångsförsäljningar. Försäljningen av bostadsrätten ska tas upp som en intäkt det beskattningsår som bostadsrätten avyttrades.

Sammanfattande synpunkter

Det ter sig konstigt om en annan bedömning än den som Skatteverket och domstolarna gjort skulle kunna vara aktuell. En tvångsförsäljning av en bostadsrätt är ett stort ingrepp mot den enskilde då det handlar om ett undanröjande av dennes bostad och trygghet. När en sådan försäljning sker är det på grund av misskötsamhet från bostadsrättsinnehavaren. Kronofogdemyndigheten säljer bostadsrätten för att täcka skulder som AT har på grund av försummelse, dvs inte skött sina betalningar till borgenärer. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att en tvångsförsäljning som innebär en kapitalvinst inte ska beskattas av ägaren till bostadsrätten då kapitalvinsten är tänkt att täcka gäldenärens skulder.

Är du i den situationen att du behöver skatterättsligt stöd kontakta Möllers Juridik för inledningsvis kostnadsfri rådgivning och därefter görs en bedömning om jag kan hjälpa er. Jag kan även hjälpa er i ärenden gällande utmätning av exempelvis bostäder.

Avdrag för räntekostnader mellan närstående

by

Kammarrätten meddelade i en förhållandevis ny dom att det ställs höga krav på bevisning av den skattskyldige, när denne yrkar avdrag för räntekostnader mellan närstående.

L.H hade yrkat avdrag för räntekostnader som uppstått genom att han tagit lån från sitt egna företag och från sin sambo.  Under två år påstod han att han hade betalat 120 000 kr per år i räntekostnad till sitt företag och under ett av dessa år hade han dessutom betala 20 000 kr i räntekostnad till sin sambo. För att styrka sina räntekostnader visade L.H upp skuldebrev och kontoutdrag där det fanns noteringar vid insättningar betecknande som ränta lån, dessa insättningar skedde en gång per månad men det framgick inte vem som gjorde dessa insättningar.

Skatteverket ifrågasatte om det verkligen hade skett en överföring från bolaget till L.H, det rörde sig om ett påstått lån om 1.000.000 kr. L.H kunde inte styrka att denna överföring skett och förutsättningarna gällande det påstådda lånet från sambon var jämförbart med lånet från företaget, det fanns ett skuldebrev men det framgick inte om någon överföring skett från sambon till L.H.

Kammarrätten meddelar i domskälen att det ställs höga krav på bevisning av den skattskyldige, när denne yrkar avdrag för räntekostnader mellan närstående. Huvudprincipen inom skatterätten är att det är den skattskyldige som ska visa rätten till yrkade avdrag och trots att L.H inkommit med skuldebrev och kontoutdrag så går kammarrätten på Skatteverkets linje.

Utgången i det här målet hade troligtvis blivit annorlunda om L.H kunde styrka att faktiska överföringar från företaget och sambon skett med de belopp som var tvistiga. Det framgår heller inte i domen om sambon tagit upp ränteintäkterna i sin inkomstdeklaration.

Om ni har hamnat i en sådan situation som jag beskrivit ovan är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik för ett inledningsvis kostnadsfritt samtal och därefter kan vi se om jag kan hjälpa er.

En digital lösning från Everday