En kvinna friades av tingsrätten men fälldes senare av hovrätten för penningtvättsbrott vid tre tillfällen. Detta efter att hon på uppmaning av en man hon träffat på Facebook tagit emot och fört vidare pengar som visade sig komma från bedrägerier. Domen är ett tydligt exempel på hur domstolarna resonerar kring uppsåt. Särskilt när någon utnyttjas i en romansbedrägeri-liknande situation. Samt hur lätt man som privatperson kan bli inblandad i ett brott utan att egentligen förstå det.
Vad hände i fallet?
Kvinnan hade under en tid haft kontakt med en man via Facebook. Han uppgav att han var amerikan, bosatt i Turkiet, och att han arbetade på en oljerigg. Kontakten var intensiv. De skrev med varandra dagligen, talade i telefon och hade vid ett tillfälle ett videosamtal. Mannen berättade att han skulle gifta sig med henne och flytta till Sverige.
Efter ett tag uppgav mannen att hans mamma i Italien var sjuk. Han behövde hjälpa henne ekonomiskt, men att hans konton i USA var spärrade. Han bad därför kvinnan att ta emot pengar som hans vänner i Sverige skulle låna honom. Sedan skulle hon föra pengarna vidare till honom via Revolut och ett kryptokonto. Kvinnan uppgav att hon frågade honom om upplägget var olagligt, vilket han nekade till.
Under två dagar i september 2024 tog kvinnan emot tre insättningar på sitt bankkonto – på sammanlagt 31 000 kronor. Pengarna härrörde i själva verket från bedrägerier mot tre andra personer, som hade lurats att göra överföringarna. Kvinnan förde därefter pengarna vidare genom uttag, kortköp och överföringar.
Tingsrätten friade – ansåg att uppsåt saknades
Värmlands tingsrätt konstaterade att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda. Tingsrätten prövade särskilt om kvinnan haft uppsåt till att pengarna kom från brottslig verksamhet. Tingsrätten bedömde att kvinnans berättelse var trovärdig. Hon hade varit uppriktigt förälskad och trott på mannens försäkran om att allt gick rätt till. Att hon reagerat på att andra personers pengar kom in på hennes konto ansågs inte i sig visa att hon insett eller varit likgiltig inför brottsligt ursprung. Åklagaren ansågs därför inte ha bevisat uppsåt, och kvinnan friades helt. Både från straffansvar och från de skadeståndskrav som riktats mot henne. Domen var dock inte enhällig; rättens ordförande var skiljaktig och ansåg redan i tingsrätten att kvinnan borde dömas.
Hovrätten river upp domen – likgiltighetsuppsåt räckte
Åklagaren överklagade till Hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten gjorde en annan bedömning. Hovrätten instämde i att de objektiva rekvisiten för penningtvättsbrott var uppfyllda. Men ansåg att omständigheterna kring överföringarna var så pass märkliga att kvinnan i vart fall måste ha haft så kallat likgiltighetsuppsåt till att pengarna kom från brott.
Enligt hovrätten talade flera omständigheter för att kvinnan borde ha varit misstänksam. Att hon själv kände behov av att fråga mannen om upplägget var olagligt visade att hon redan var oroad, att hon aldrig träffat honom i verkligheten, att han bara vid ett enda tillfälle ställt upp på videosamtal och att förklaringen om hans ekonomiska situation framstod som osannolik. Att hon ändå valde att gå vidare med överföringarna innebar, enligt hovrätten, att hon tagit en medveten risk som var tillräcklig för straffansvar.
Hovrätten dömde därför kvinnan för penningtvättsbrott vid tre tillfällen enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter. Eftersom hon var tidigare ostraffad och det inte fanns särskild anledning att befara återfall, ansåg hovrätten att det inte krävdes en strängare påföljd. Utöver detta förpliktades kvinnan att betala skadestånd till de tre personer vars pengar hade passerat hennes konto, med belopp om 16 000 kronor, 10 000 kronor respektive 5 000 kronor jämte ränta, samt en avgift till brottsofferfonden och ersättning till staten för försvararkostnaden.
Vad är likgiltighetsuppsåt – och varför spelar det roll?
Likgiltighetsuppsåt är den lägsta formen av uppsåt i svensk straffrätt. Det innebär att en person inte behöver ha varit säker på eller ens övertygad om att en omständighet. I detta fall att pengarna kom från brott – förelåg. Det räcker att personen insett en påtaglig risk för detta och ändå varit likgiltig inför att risken förverkligades. Skillnaden mellan att fällas och frias kan alltså, som i detta mål, handla om hur domstolen värderar samma fakta. Tingsrätten la vikt vid kvinnans känslomässiga övertygelse, medan hovrätten la större vikt vid de objektivt sett varningsflaggor som fanns.
Vad innebär det att göra sig skyldig till penningtvättsbrott?
Penningtvättsbrott enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott omfattar bland annat att ta emot, växla, överföra eller på annat sätt hantera pengar eller egendom som härrör från brott, i syfte att dölja ursprunget eller för att hjälpa någon att tillgodogöra sig egendomen. Man behöver alltså inte själv ha begått det ursprungliga brottet – exempelvis bedrägeriet – för att kunna dömas för penningtvätt. Det är tillräckligt att man medverkat till att flytta pengarna vidare med erforderligt uppsåt eller, i vissa fall, av grov oaktsamhet.
Det här är ett växande problem kopplat till just romansbedrägerier och andra bedrägeriupplägg. Gärningsmannen söker aktivt upp privatpersoner för att använda deras bankkonton som mellanhänder – så kallade målvakter eller ”mules” – för att svårare kunna spåras. Den som ställer upp riskerar alltså att både bli av med sina pengar och att själv göra sig skyldig till brott.
Några saker att tänka på
Om någon du har lärt känna online – särskilt någon du aldrig träffat i verkligheten – ber dig ta emot pengar från tredje part och föra dem vidare, bör varningsklockorna ringa. Det gäller även om personen har en trovärdig och känslomässigt engagerande förklaring. Att fråga om upplägget är lagligt och få ett nekande svar räcker inte som ansvarsfrihet. Tvärtom kan själva frågan visa att man redan var misstänksam.
Är du redan misstänkt eller åtalad för penningtvättsbrott, eller har du blivit kontaktad av polis eller åklagare med anledning av transaktioner på ditt konto, är det viktigt att tidigt ta kontakt med en försvarsadvokat eller jurist som kan bedöma din situation och bevaka dina rättigheter genom hela processen.
Behöver du juridisk rådgivning?
Vi på Möllers Juridik har erfarenhet av ärenden som rör bedrägeri och penningtvätt, och hjälper ofta personer som har frågor kring penningtvätt. Hör av dig till oss om du vill ha en bedömning av din situation.
Artikeln bygger på Hovrätten för Västra Sveriges dom den 9 september 2026 i mål nr B 6070-26, som ändrade Värmlands tingsrätts dom den 23 juni 2026 i mål nr B 406-26. Innehållet är allmän information och utgör inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.
