Högsta domstolen klargör hur domstolar ska fördela rättegångskostnader när käranden vinner ansvarsfrågan men får ett lågt belopp. Bolaget i målet slipper betala kommunens kostnader på drygt 4,2 miljoner kronor. I stället får bolaget ersättning med en fjärdedel av sina egna kostnader.
Bakgrund
En kommun upphandlade utbildning i svenska för invandrare under 2016 och 2020. Ett utbildningsbolag deltog i båda upphandlingarna. Bolaget förlorade den första upphandlingen men vann den andra.
Någon överklagade upphandlingen från 2020. Kommunen förlängde därför avtalet med den tidigare leverantören utan någon ny annonsering. Starten för bolagets eget avtal sköt kommunen upp.
Bolaget begärde överprövning i förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten kom fram till att kommunen hade genomfört en otillåten direktupphandling.
Bolaget väckte sedan talan i allmän domstol och begärde skadestånd med 6 970 080 kronor. Kommunen bestred talan och invände bland annat att bolaget inte hade lidit någon ersättningsgill skada. Kommunen vitsordade inte något belopp som skäligt i och för sig.
Tingsrätten och hovrätten
Tingsrätten ansåg att kommunen hade gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Domstolen dömde ut skadestånd med 300 000 kronor efter en skälighetsbedömning.
I kostnadsdelen konstaterade tingsrätten att bolaget vann den huvudsakliga frågan. Bifallet omfattade dock bara en del av det begärda beloppet. Bolaget begärde ersättning med 2 182 600 kronor. Efter en helhetsbedömning tillerkände tingsrätten bolaget två tredjedelar av kostnaderna, alltså cirka 1 455 000 kronor.
Hovrätten instämde i att kommunen var skadeståndsskyldig och höjde beloppet till 500 000 kronor. Det motsvarade omkring sju procent av yrkandet.
Enligt hovrätten hade bolaget vunnit en så liten del att det inte kunde begära någon kostnadsersättning alls. Hovrätten ålade i stället bolaget att fullt ut betala kommunens kostnader i båda instanserna. Summan uppgick till 4 227 086 kronor, varav 2 577 086 kronor avsåg tingsrätten.
Högsta domstolens utgångspunkter
Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i frågan om fördelning av rättegångskostnader. Frågan gällde närmare bestämt hur domstolen ska fördela kostnaderna när den bifaller ett käromål bara delvis.
Huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken lägger kostnadsansvaret på den part som tappar målet. För mål med flera yrkanden gäller i stället 18 kap. 4 § rättegångsbalken. Enligt Högsta domstolen innebär reglerna att kostnadsansvaret följer parternas framgång i målet som helhet.
Domstolen hänvisar till rättsfallet ”Drömbyns motfordran” NJA 2018 s. 667. Bestämmelsen erbjuder två alternativ. Domstolen kan särskilja kostnaderna för olika delar av målet och fördela dem var för sig. Kan den inte det, får parterna bära sina egna kostnader eller den ena parten en jämkad ersättning.
Ett sätt att särskilja kostnaderna är att fråga parterna hur de fördelar sig. Ofta går det ändå inte. Då blir det andra alternativet aktuellt.
Vid den prövningen väger domstolen in partens samlade framgång. Var tyngdpunkten i processen har legat har också betydelse. Framgång i frågan om betalningsskyldighet väger ofta tungt, även om beloppet sedan blir mycket lägre än det yrkade. Domstolen kan bland annat se till vilka frågor som drog mest arbete och kostnader. Även kostnadsräkningarna kan ge vägledning.
Bolaget var i huvudsak vinnande part
Bolaget vann i både tingsrätten och hovrätten frågorna om upphandlingsfel och skadeståndsskyldighet. Beloppsmässigt fick bolaget däremot framgång med bara en mindre del av yrkandet.
Högsta domstolen konstaterar att kostnaderna inte går att särskilja mellan tvistefrågorna. Frågorna om upphandlingsfel och skadeståndsskyldighet tog samtidigt stor plats i rättegången. Bolagets framgång i dessa frågor bör därför påverka fördelningen av kostnadsansvaret. Domstolen väger samtidigt in att bolaget fick en liten del av beloppet.
Vid en prövning av parternas framgång i målet som helhet är bolaget i huvudsak vinnande part. Högsta domstolen befriar därför bolaget från ansvaret för kommunens kostnader i tingsrätten och hovrätten. Kommunen ska i stället ersätta bolaget med en fjärdedel av dess kostnader i dessa instanser. Det motsvarar 545 650 kronor för tingsrätten och 285 000 kronor för hovrätten.
I Högsta domstolen fick bolaget framgång i stora delar, men inte fullt ut. Domstolen tillerkänner därför bolaget hälften av kostnaderna där, 79 440 kronor.
Har du en tvist där kostnadsrisken är stor?
Rättegångskostnaderna kan snabbt överstiga det belopp som tvisten gäller. Avgörandet visar att kostnadsansvaret inte bara följer beloppet i domslutet. Var tyngdpunkten i processen ligger kan väga minst lika tungt.
Möllers Juridik biträder i tvister vid domstol och i förhandlingar före en process. Vi går igenom bevisläget, yrkandets storlek och kostnadsrisken innan ni tar nästa steg.
Funderar du på att driva eller bestrida ett krav? Kontakta oss på Möllers Juridik så går vi igenom ditt ärende.
