Kammarrätten i Stockholm ger en anställd rätt i en tvist om vinst på warranter. Warranterna var värdepapper och vinsten hör därför till inkomstslaget kapital. Skatteverket och förvaltningsrätten hade bedömt vinsten som inkomst av tjänst.
Kammarrätten i Stockholm 1949–1951-25 och 2032-25
Bakgrund
Mannen var anställd på hög nivå i den svenska delen av ett internationellt konsultbolag. Genom sin ställning fick han erbjudande om att köpa warranter från ett utländskt koncernbolag.
Warranterna gav honom två alternativ. Han kunde köpa andelar i ett amerikanskt delägarbeskattat bolag till ett förutbestämt lösenpris. Han kunde också välja ett kontantbelopp enligt en särskild utbetalningsformel. Det amerikanska bolaget liknar närmast ett svenskt kommanditbolag. Dess enda tillgång var aktier i koncernens amerikanska moderbolag.
Mannen betalade marknadsvärdet för warranterna, beräknat enligt Black & Scholes-metoden. Han sålde dem sedan under beskattningsåren 2016, 2017 och 2019. Vinsterna uppgick sammanlagt till knappt 29 miljoner kronor. I sina deklarationer tog han upp vinsterna i inkomstslaget kapital.
Skatteverket och förvaltningsrätten: inkomst av tjänst
Skatteverket ansåg att warranterna inte var värdepapper enligt värdepappersregeln i inkomstskattelagen. Myndigheten flyttade därför vinsterna till inkomstslaget tjänst genom beslut om efterbeskattning. Skatteverket tog också ut skattetillägg med 40 procent.
Enligt Skatteverket hade ersättningen en tydlig koppling till anställningen. Myndigheten pekade bland annat på att bolagsavtalet krävde fortsatt anställning för att vara delägare. Skatteverket menade också att warranterna i praktiken var förklädda bonusar.
Förvaltningsrätten i Stockholm kom fram till samma resultat, men med delvis annan motivering. Domstolen ansåg att den underliggande tillgången styrde den skattemässiga behandlingen av warranterna. Andelar i ett utländskt delägarbeskattat bolag föll enligt förvaltningsrätten utanför reglerna om kapitalvinst. Vinsten utgjorde därför inkomst av tjänst. Förvaltningsrätten avslog också yrkandena om befrielse från skattetillägg och om ersättning för kostnader.
Kammarrätten: warranterna är värdepapper
Kammarrätten i Stockholm gör en annan bedömning. Parterna var överens om att frågan gällde om warranterna var värdepapper enligt värdepappersregeln. I så fall hör värdeförändringar efter förvärvet till inkomstslaget kapital.
Kammarrätten konstaterar att mannen köpte warranterna till marknadsmässigt pris. Warranterna var fritt överlåtbara under hela löptiden, även om det utgivande bolaget hade förköpsrätt. Vid avslutad anställning kunde bolaget kräva inlösen mot kontantbelopp. Om bolaget inte gjorde det förföll inte warranterna.
Villkoren motsvarar enligt kammarrätten de optionsvillkor som Högsta förvaltningsdomstolen prövade i HFD 2021 ref. 67 och HFD 2022 ref. 52. I båda de målen var instrumenten värdepapper.
Kammarrätten underkänner Skatteverkets invändningar
Skatteverket hävdade att innehavaren gick miste om framtida värdetillväxt om anställningen upphörde. Kammarrätten menar att detta inte i sig tar bort warranternas karaktär av värdepapper. Det avgörande är att innehavaren har rätt till marknadsmässig ersättning även vid en tvingande inlösen. Utbetalningsformeln gav samma belopp oavsett om innehavaren eller bolaget begärde inlösen.
Rätten att i stället förvärva andelarna var visserligen villkorad av fortsatt anställning. Det saknar ändå betydelse, eftersom rätten till kontantbeloppet var ovillkorlig.
Skatteverket framhöll även att den underliggande tillgången var andelar i ett utländskt delägarbeskattat bolag. Kammarrätten påpekar att en option kan ha andra underliggande tillgångar än aktier. Varken lagtext, förarbeten eller praxis ställer heller något krav på att instrumentet ska lämpa sig för allmän handel.
Slutligen prövade kammarrätten Skatteverkets påstående om förklädda bonusar. Värdet på warranterna byggde på resultatet i hela den globala koncernen. Kammarrätten såg ingen direkt koppling mellan mannens egen arbetsinsats och ersättningen. Situationen var därför inte jämförbar med HFD 2019 ref. 52.
Inget skattetillägg och ersättning för kostnader
Vinsten hör alltså till inkomstslaget kapital, i enlighet med mannens deklarationer. Därmed faller grunden för både efterbeskattning och skattetillägg. Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden.
Mannen begärde ersättning för ombudskostnader med drygt 266 000 kronor. Kammarrätten ansåg att underlaget var för kortfattat för att pröva kostnaderna i detalj. Domstolen beaktade samtidigt att frågorna var komplicerade och beloppen betydande. Skatteverket hade dessutom fört fram ny argumentation sent i processen. Kammarrätten beviljar ersättning med 175 000 kronor för samtliga instanser.
Kammarrätten höll en gemensam muntlig förhandling i ett stort antal mål om samma fråga. Domen kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Skatteverket behöver i så fall prövningstillstånd.
Har du frågor om skatt på incitamentsprogram?
Incitamentsprogram med optioner och warranter väcker ofta svåra skattefrågor. Villkoren i avtalen kan avgöra om vinsten hör till inkomstslaget kapital eller tjänst. Skillnaden i skatt kan bli stor.
Möllers Juridik biträder i skattefrågor och i processer mot Skatteverket. Vi hjälper bland annat till med omprövning, överklagande och frågor om skattetillägg.
Har du fått ett beslut från Skatteverket som du vill ifrågasätta? Kontakta oss på Möllers Juridik så går vi igenom ditt ärende.
